måndag 17 september 2012

EU:s Barroso tar till det klassiska retoriska knepet för att roffa åt sig mer makt



"Argument om att rädda mänskligheten är ofta en falsk täckmantel för begäret efter makt", detta citat på bilden är dessvärre sant.



Det får mig att tänka på överstatlighetsivrare inom EU. Läs bara själv hur man resonerar inom EU-toppen så förstår du vad jag menar!



Den misskötta ekonomin i ett fåtal EU-stater anges här som skäl för att ge EU mer makt och staterna mindre makt, det "goda" överstatliga EU ska rädda Europa. Ingenstans framför man att de flesta länder i EU skött sin ekonomi väl, och att det bara är ett fåtal demokratiskt valda ledare som misskött vissa länders ekonomi något extremt. Baroso anger också att EU behöver mer pengar för att ha större handlingsutrymme, med andra ord säger han mellan raderna att EU måste börja beskatta befolkningen. Är det inte nog med att stat, landsting och kommuner redan tar hälften av våra inkomster? Ytterligare skatter försämrar EUs globala konkurrenskraft ännu mer vilket kommer göra att ännu fler arbetstillfällen flyr till Asien.
Jag är positiv till samarbete mellan nationer inom EU, men Barrosos förslag om ännu mer överstatlighet och ytterligare skattebörda är jag emot. Vad EU istället behöver är färre byråkrater, smidigare regler och högre ekonomisk effektivitet. Den globala marknaden kräver det och Europas folk behöver de arbetstillfällen som annars hamnar i Asien. Redan har Europa gått miste om miljontals arbetstillfällen dels genom att företag flyttat produktion till Asien under de senaste decennierna och färre nya jobb har skapats p.g.a. skattebördan i Europa. Den ekonomiska konkurrensen mellan nationer är en realitet som man måste anpassa sig till, en hög nettoexport är förutsättningen för välfärd och höga skatter försämrar välfärden i längden. Låga skatter och därmed en mindre och effektivare offentlig sektor är en förutsättning för att attrahera jobben på den globala marknaden.


För den nyfikne så kan jag här på bloggen numera som fri politiker ärligt och öppet tillägga att när jag för mitt förra parti kandiderade till Europaparlamentet 2009 så bad jag att bli placerad långt ner på valsedeln. Anledningen att jag bad valberedningen att placera mig långt ner var helt enkelt att jag inte helt delade partiets uppfattning om EU och ville slippa försvara bl.a. partiets EU-utträdesåsikter och överdrivna protektionism i media mot mitt samvete, det var tabubelagt i SD att vara ens en gnutta EU-positiv därmed höll jag tyst om det och lämnade något svepskäl till valberedningen till varför jag skulle placeras långt ner på listan. Jag var däremot en stark kritiker till ett alltför överstatligt, ekonomiskt ineffektivt och byråkratiskt EU vilket gjorde att jag ändå ville delta på valsedeln för att den skulle få fler seriösa kandidatnamn som gav mer trovärdighet till listan. Det saknades 2009 starka seriösa partier som vågade klaga på överstatligheten och verklighetsfrånvändheten i EU-byråkratin och SD fyllde där en väsentlig roll för demokratin som jag ville stötta. Min personliga allra mest centrala grundideologi är dock libertarianismen som inte alls motsäger sig öppenhet mot andra länder på något vis, tvärtom så är öppenhet mot andra länder och ivrandet för en fri värld med fria individer central i ideologin. En Europeisk union som verkar för libertarianska frihetssyften kan spela en viktig roll för utvecklingen i Europa och även för hela världen genom en strategiskt väl utförd utrikespolitik. Libertarianismen motsätter sig däremot hög beskattning, slöseri med skattemedel, onödigt hård reglering av samhället och alla andra typer av inskränkande i individers fri- och rättigheter som förekommer både i EU och i EU:s medlemsstater. Omotiverat hög skatt är i realiteten stöld från skötsamma arbetande människor, denna stöld sker under hot om straff från statens polisväsende, skatteverk, och rättsväsende, alltså en form av maktmissbruk. Den offentliga sektorn i en demokrati ska ju betjäna folket(!), inte inskränka folkets mänskliga friheter och rättigheter! Det är för mycket att redan kommuner, landsting och stat ålägger vanliga arbetande individer omotiverat höga skattebördor, en fjärde kostsam nivå av överstatlig EU-byråkrati är ett steg i helt fel riktning om man vill värna om jobben och friheten.

Det är Barroso mot folket i denna match, jag hoppas innerligt att folket vinner och kan avvärja hotet om en ännu större kostsam offentlig sektor!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar